Min största fiende

Råttorna som överlevare i all ära men jag fattar inte hur evolutionen lyckades ta med sig bananflugan till 2000-talet, de är temperaturkänsliga, korkade och lätta att utrota( på mina 31 kvad iaf..). De dyker dock denne fiende alltid upp, en fiende att visa stor respekt för.





Bananfluga (Drosophila melanogaster) är en art i släktet fruktflugor (Drosophila), i familjen Brachycera. Den är ett par millimeter lång och har fått sitt namn av att den ofta påträffas vid frukt. Ibland omtalas Drosophila-arter som "blomflugor", vilket dock är missvisande eftersom de egentliga blomflugorna tillhör familjen Syrphidae. Bananflugan förökar sig snabbt, och eftersom den trivs i rumstemperatur och mycket väl livnär sig på matrester och dylikt ses den ofta som ett oönskat husdjur. Den som önskar bli av med dem i bostaden eller liknande kan med fördel blanda till ett glas med en del vatten, en del diskmedel, en del vinäger och två delar honung. Flugorna dras till blandningen och drunknar i den. Bananflugor används flitigt i genetikforskningen. Flugornas fyra kromosompar är relativt stora och lätta att studera. Bananflugan har dessutom en kort generationstid (cirka 20 dagar), ger stor avkomma samt är billig i drift, vilket gör den till en bra modellorganism för genetiska studier. En av alla de gener som identifierats i Drosophila är hedgehog (engelska för igelkott). När genen muterats så att den blir icke funktionell får flugembryot taggar, liknande en igelkott. Bananflugor används dessutom ofta som levandefoder till ytlevande akvariefiskar och mindre groddjur i fångenskap, exempelvis pilgiftsgrodor. Bananflugan blev tekniskt sett det första djuret i rymden. Amerikanerna sköt upp bananflugor i V2-raketer år 1946, och flugorna användes redan då i vetenskapliga studier.

wikipedia

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0